Enligt genusforskaren Malena Gustavsson är tvåsamhetsnormen en av grundpelarna i vårt samhälle, och så fast förankrad att vi lever efter den och bygger upp den utan att vara medvetna om den. Det vill säga, vi är omedvetna om den tills någon bryter mot den, till exempel genom att vara singel av eget val. Tvåsamhetsnormen innebär att det ”normala” i samhället är att leva i ett parförhållande, och förutsätter därför att om man är singel, så ska man hela tiden sträva efter att finna en partner. Det förutsätter också att man inte kan vara singel av egen fri vilja (för alla ska vilja vara i ett förhållande) utan att det måste bero på att något är fel med en. Rädslan för detta utdömande av samhället, rädslan för att vara ensam, kan göra att människor faktiskt stannar i förhållanden som de inte mår bra av. Rädslan kan vara undermedveten eller medveten, men i båda fallen påverkar den oss.
Ursula Kaliszewska har tillsammans med Terese Petersson genomfört en studie av hur singlar förhåller sig till denna norm. Sex kvinnor deltog i studien, och de gick emot normens uppfattning att man som singel måste vara olycklig i väntan på nästa relation. Kvinnorna lade ner mycket energi på studier, karriär och sina fritidsintressen och hade en bred vänkrets, och menade själva att de var nöjda med sin livssituation. Däremot fick de utstå mycket indirekt kritik från sin omgivning. En kvinna sade till exempel ”Jag vantrivs inte så mycket, men det gör mina vänner åt mig”. Tvåsamhetsnormen gör att vänner och bekanta runtomkring kvinnorna ser deras livsstil som ett andrahandsalternativ som inte är fullgott eller fullvärdigt. Saker man kan ta för givet ifrågasätts, som en av kvinnorna i studien som ville renovera sin lägenhet, och som fick kommentaren från en vän att det inte var någon poäng att slösa pengar och energi på det när det ändå bara var hon som bodde där. (En sak som ibland kan kännas poänglös som singel är däremot att laga mat åt sig själv. Om du känner att du kan behöva lite inspiration, finns mängder av recept på Matklubben.se.)
På detta sätt kan singlar pressas till att ifrågasätta om de lever ett rikt liv, trots att de kanske är framgångsrika både i yrkeslivet och socialt, och trots att de intellektuellt sett vet det. Är du därför singel, och nöjd med ditt liv, ska du fortsätta vara det, oavsett vad omgivningen tycker.